Det var då det.

Kommer ihåg mitt Lidköping från 1950-talet då vi bodde i Dalängen och i dess omedelbara närhet fanns det jordbruk. Små torp och större lantbruk med djur.
På den tiden hade traktoren gjort sitt intåg, men häst och vagn användes också och på torpen eller de mindre gårdarna med djur slog man på vissa ställen fortfarande med lie.

Men när vi kom till bergen i Rumänien på vandringen var det överlag lie och häst med vagn som gällde även år 2013, det var inte utan nostalgi jag kom och tänka på mitt "bekymmerslösa" unga liv i Lidköping då vi hoppade upp i hölassen på väg till vinterförvaring. Skrämde bökande grisar på gårdarna..
På bergsvägarna i Rumänien var det inte möte med bilar som gällde utan detta underbara fordon och hästen fick trava i sin takt. Där gick grisar ute och hönorna sprang helt fritt.

En del kallar detta fattigdom och brist på utveckling och visst, men i en del av hjärtat så ryms detta som en bra tid. Här i bergen lever man i harmoni med naturen inte emot den... Sida vid sida av Europas största rovdjurstam av björn, lo, varg utan skrik på avskjutning. De djur som sköts var dem man kallade problemdjur, som inte hade respekt för boskap och mäniskan, men först efter skrämseltaktik.